Jag kom nyligen hem efter ett par dagar på vift i Danmark. Riktigt fett som vanligt. Det finns mycket i Danmark som inte är särskilt smickrande, till exempel landets politiska ledning, grisindustrin och det faktum att landet i princip helt saknar vildmark och större skogar. Men det finns också mycket som är fett, inte minst att det verkar finnas en typ av svängrum som helt saknas i till exempel världens bajsnödigaste stad Stockholm.
Detta svängrum märks inte bara i förhållande till alkohol (starköl i varenda liten butik) och weed (rökmolnen är knappast begränsade till området kring fristaden Christiania), utan även i förhållande till andra, mer intressanta saker. Ett talande exempel: Jag skulle genomföra en intervju under min tid i Danmark och behövde köpa en ljudupptagare. Sent en vardagskväll satt jag och kollade deras motsvarighet till blocket. Från att jag hittat en annons och vi drog iväg med bilen, mötte upp en snubbe och köpte apparaten, till att vi var tillbaka hemma tog det max en halvtimme. Hade man i Sverige föreslagit för någon blocket-säljare att mötas upp vid midnatt så hade den trott att man vad dum i huvudet eller tänkte råna.
Intervjun, som egentligen inte alls var en intervju utan ett förutsättningslöst samtal med den fantastiska Palle Nielsen, gick väldigt bra. Vi hängde hemma hos honom och pratade om allt möjligt, med utgångspunkt i de arbeten han tillsammans med en stor grupp aktivister genomförde 1968-69 i Stockholm och Västerås under namnen Modellen och Ballongen. Jag arbetar just nu med ett projekt som har koppling till Ballongen och är därför mycket tacksam för att Palle ville ta emot mig och utbyta tanker och idéer. Det känns som att vi förstår varandra, vi konstaterade att vi både på det personliga, konstnärliga och politiska planet har mycket gemensamt.
Den 1 mars var det nio år sedan det legendariska Ungdomshuset på Jagsvej 69 revs, efter att byggnaden sålts av staden till en högerkristen sekt. Ungdomshuset var en social och politisk plats (det var bl.a. i detta hus som 8 mars deklarerades som internationell kvinnodag i början av 1900-talet) och stadens agerande var minst lika politiskt motiverat. Även köparen hade tydliga politiska motiv när de förvärvade byggnaden för att jämna den med marken: ”Vi kan inte ha något från helvetet på Nørrebro, det har Gud sagt till mig”, sa Fadershusets ledare Ruth Evensen till Dagens Nyheter. På tisdagen demonstrerade vi genom Nørrebro under parollen: Inget glömt – Inget förlåtet.
Kuriosa: I Danmark har den autonoma vänsterrörelsen inte övergivit punken, tvärt om.
