Att göra utställningar mitt under rådande pandemi är lite märkligt, man vill att det ska komma besökare, men inte för många och särskilt inte för många på samma gång. Arrangörerna blev lite bakbundna och osäkra eftersom läget var så oklart och reglerna hela tiden förändrades. Man fick bjuda in folk men typ helst inte. Nu är det höst, nästan vinter, och den andra vågen av virus ställer till det för massor av människor på massa olika sätt. Under sommaren var det lite lättare, både för individer och verksamheter, och då hann jag vara med på två grupputställningar. Dels utställningen Kattguld på Haninge Konsthall där jag ställde ut tillsammans med Vida Lavén och Ilja Karilampi, dels utställningen We are here på Örebro Konsthall där jag ställde ut med Jenny Berntsson och Jelena Rundqvist.
I Haninge byggde jag ett soltempel av bambu, silvertejp, tyg, texter och starka strålkastare. Verket kallade jag för ”Utkast till en nygammal naturreligion för att genomleva samtida och framtida kristider”. Det är vad det låter som, ett försök att odla relationer och umgås med solen, elden och mörkret för att klara av att vara människa, särskilt i tider av kris.
Samtliga bilder från Haninge och Örebro är tagna av Sanna Argus Tirén.
I Örebro visade jag dokumentation och två objekt som pekar mot två offentliga verk som jag gjort i staden under två års tid. Dels Redet i Varbergaskogen som är en svävande skulptur för lek och häng i gäng, dels Tidskapseln i Oskarsparken som är en sorts trestegsraket som fyras av både bakåt och framåt i tiden. Tidskapseln kommer jag att presentera mer ingående när den sista pusselbiten har hamnat på plats.
