Det finns något väldigt värdefullt, för att inte säga ovärderligt, i tillit. Jag har tjatat om det många gånger förut men får hela tiden anledning att återkomma till fenomenet tillit och dess djupare innebörd. Att tillit är någonting viktigt och bra håller nog de flesta med om, men kan någon förklara vad tilliten egentligen är för något? Kanske är det enklast att förstå tilliten genom att studera vad som tar dess plats när den inte finns, nämligen kontroll sprungen ur rädsla. Utan tillit blir allt stelt, dött och förutsägbart, inte organiskt, levande och spontant, oavsett om det gäller relationer eller kreativa processer.
Jag kom nyligen hem från Norrköping där jag tillsammans med min vän Michael Rupini har byggt en rymdstation. I den kommer min film Space Control att visas som en del av grupputställningen Luftslottet som cureras av Johanna Uddén på Norrköpings Konstmuseum. Vi visste inte riktigt vad vi skulle bygga när vi satte oss i bilen och åkte dit, inte heller vad materialet skulle bestå av (sånt som blivit över efter att en tidigare utställning rivits). När vi kom dit tog det dock inte lång tid innan vi kom igång. Både byggprocessen och slutresultatet blev riktigt bra och det är till stor del tack vare en enda sak, nämligen: Tillit.
Utan tilliten till oss själva och vår egen förmåga hade vi inte kunnat bygga så som vi gjorde, helt utan ritning. Minst lika viktigt för resultatet är den tillit som curatorn Johanna gav oss, vilket gjorde att vi fick tillgång till det spontana och frihetliga arbetssätt som var avgörande. Utan hennes tillit hade lusten snabbt bytts ut mot plikt och friheten mot anpassning, vilket tveklöst skulle ha påverkat både den kreativa processen och slutresultatet till det sämre. Kanske är vi alla olika mycket känsliga för tillit och tillitsbrist (jag tillhör tveklöst de superkänsliga), men jag tror att vi alla påverkas av huruvida den finns där eller inte.
Besök gärna utställningen på Norrköpings Konstmuseum, med vernissage den 13 februari!
”Luftslottet är en utställning som handlar om luft, drömmar och fantasivärldar. Utställningen bygger på en längtan efter att hitta vår inneboende kreativitet och påhittighet. Förhoppningen är att Luftslottet gör oss nyfikna, triggar vår fantasi och uppmuntrar till eget skapande.
Luftslottet kan ge oss en stunds andrum och tillgång till andra verkligheter där fantasin får fritt spelrum och där allt är möjligt. På så sätt skulle utställningen kunna ses som en flykt från den oroliga tid vi lever i. Men den kan också i sina enskilda delar vara en direkt kommentar till samtiden – till konsumtion och prestation, till kommunikation och alienation, till vår utsatthet och vår längtan.”
Mer info: http://www.norrkopingskonstmuseum.se/utstallning/luftslottet/